Att ta sina vänner för givet är fel. Att förutsätta att de alltid kommer att finnas där för en är bara naiv och omoget. Önskar dem all lycka vart de än må befinna sig. Ett par vertikala meter är det vilket fall.
Loftet kändes som att det skulle bli kallt och ödligt ikväll. Så det fick bli KV. Boz hade ringt tidigare på dagen och bett om ursäkt för att majoriteten av alla boulder gick horisontellt, eller upp och ner?!
Nya fina färska boulders är en raritet i dagens plastdjungel, allt hinner bli nedkladdat på två sekunder av alla starka plastkidz som vägrar att hitta ut. Är själv en av dem för tillfället, men det är enbart 6 veckor kvar till Peak. Då kommer jag att gå för att citera X-421; "Balistic ape shit" på allt som ser ut att vara en görbar linje.
Till KV. Mycket riktigt så fanns det en hel del nytt. Orörda, och helt kladdfria. Redo att bli klättrade. Bara att läsa problemet, krita på, och köra så det ryter. Vad händer halv vägs upp?
Greppet snurrar. En gång ingen gång, men när det händer på varannat problem så blir man helt vansinnig. Många barn som kommer att fråga sina föräldrar ikväll vad en "åsnehora" är för något.
Lite jobbigt att behöva skruva åt somliga problem som detta hände på, med det är en bra workout för underarmarna.
Löpning tycks ge lite resultat, när det väl hade gått 2½ timme så ville jag bara fortsätta då det fanns ork, men insåg att fingertopparna inte ville det alls.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar